kryper ut och gömmer mig,,,

Sitter på ett fik - jag har smitit från gårdsstädningen i föreningen!

Jag får ju inte bära tungt eller hålla på med en massa tunga aktiviteter - så jag vill inte vara med på gårdsstädningen. Den började kl 10 och jag kom på det typ 10 i... så snabbt fick jag slänga på mig kläder, dra åt mig dator och plånbok och smyga ut. Bor man på bottenvåningen kan man ju inte vara hemma utan att alla ser det.

Det är fortfarande svårt att förstå att bebben bor kvar. Har svårt att känna lycka - för jag har svårt att tro att det ska få vara sant. Sant att jag äntligen blivit gravid. Att jag äntligen är på väg mot en av mina livs-drömmar - att få barn. Jag oroar mig nu inte så mycket för missfall - men för att det ska vara ngt fel på barnet. 1 av 70 har downssyndrom för mammor i min ålder. Jag har stora problem med att tänka på hur jag ska hantera det. Om jag gör NUPP/CUB så måste jag ju senare besluta något - fler tester eller inte. Och vad ska jag göra när jag får testresultaten. Detta upptar massor av min tanke-verksamhet.
Att inte alls må illa är förvirrande. Alla pratar om hur illa de mår - men jag mår bra. Så jag har ingen daglig påminnelse om att det VÄXER i magen.

Vecka har varit fylld av bebbe-aktiviteter:

• Inskrivning på mödravården i måndags. Konstig känsla. Jag hade bar värden och har nu tid inbokad för blodprov (inför KUB/NUPP), NUPP-ultraljud, daterinsgultraljud och nästa möte efter det. Bokningar till januari nästa år! Känns surrealistiskt. Jag fick också göra en snabb hälsotest - inga värden (so far) att kommentera över. Kanske BMI...
• Besök hos bästa doktorn på onsdagen. Konstaterade att jag då var 8+0. Hjärtat slår (JIPPI). Sista besöket - BUHU! Han har ju hjälpt mig så långt. Jag lovade att komma och visa upp undret senare!
• Vanlig hälsokontroll på jobbet - allt är bra utom vikt... men nu kan jag inte börja banta... känns skönt att gå in i detta med bra värden iallafall :)

Jag tror att känslan kommer att komma. Jag är så glad att jag kommit på att JAG ska ta tagi mitt liv, att jag ska försöka få barn, att jag kan bestämma själv. Att jag nu är gravid!!!! Det är ju otroligt! Men ofattbart....