2007 - året så allt ska ske

Förra årets nyårsafton hade 2 löften och mycket champagne.

På nyårsaftons-lunch skickade jag in ansökan till stats-bolaget.

På kvällen var det champagne i massor och underbar mat. En känsla av misslyckande låg över mig hela kvällen - men också en kämpar-anda - en bestämd känsla av nu får det faktiskt hända.

Tvä löften - byta jobb och fortsätta så många gånger jag bara kunde med att bli gravid.

Knögglig väg - efter lång tid fick jag nya jobbet - som inte alls var vad jag ville. Mycket bra företag - men alldeles för lätt jobb. Efter att kämpat och letat och övertalat chefen och personalavdelningen är det mycket bättre nu - jag ser att jag kommer kunna ha roliga arbetsuppgifter länge. Uppfyllde löftet men har också fått kämpa med att få det att bli bra.

Knöggligare väg att bli gravid. 3 försök i år, en vecka på sjukhus, nya läkare, ny klinik, massor av blödningar i graviditeten , nya lån på lägenheten som försvunnit ner i fickorna på fertilitetskliniker, men tillslut - jag är gravid!!!!

På det hela taget - inget räkmackaår men ett år med utveckling!!!!

Ikväll blir det att skåla i alkoholfritt bubbel - och fundra på 2008 - vad ska jag göra av det året?

Bli mamma :)

julstämning och hejjarop

Var på julutflykt till ett julbord på landet. I bilen dit berättade jag om mitt projekt ör kompisen D som varit utomlands ett par månader. Han utropade glatt "Vi ska bli FÖRÄLDRAR - JIPPI".
Så skön attityd. Vi tre i bilen har en gourmetklubb och har rest på konsertresor tillsammans - och har mycket roligt. Han har inte vetat om projektet men blev JÄTTEGLAD.

Nästa vinprovning genast inbokad 22:a maj - bebben kommer ju den 21:a!

Roligt med julbord när man har extra aptit - MUMS - och vad mycket man får ner!

Och D som sprang runt och var glad för bebben... han är så levandsglad och omvårdande - och så sprudlande! och numer förälder :)

vanlig lunk

Jaha nu känns dte som livet går på i vanlig lunk...

Gröt på morgonen - botanisera i svarta kläder för att hitta dem som döljer bebben (varför kan man fråga sig) - jobba på som vanligt - mycket att göra - och så fortsatt jobb på på kvällarna....

Har fått hoppa in som säljare och har också lite tryck på mig om att det ska bli lite produkt jobb - så jag känner att de ser vad jag kan :) Tur att jag mår så bra!!!

Pappas 70-årsdag i veckan... Syrran ochjag lagade STRÅLANDE festmiddag för 12 pers - det var godare än på restaurant!!! SUCCÉ!!! Pappa blev nöjd!

Ny känsla av frihet

Slut med smusslandet... drack bara vatten igår på julpysselfest - ingen frågade eller brydde sig - de som kände mig vet redan om :) Idag har jag berättat för 3 till - nu börjar det sprida sig...

Får nästan dåligt samvete för att jag berättar - som om det var för tidigt - som om risken är stor att något ska hända. Risken finns ju men nu är den liten nu. Framförallt syns det!!!!

16+0 - pukor och trumpeter

Efter att (helt i onödan) gjort extra ultraljud igår blev det stora meddelardagen idag!
Brevet till släkt och vänner resulterade i glada utrop...

Hejsan!
Jag har roliga men kanske oväntade nyheter - så jag skicker att mail för att
ni ska hinna ta in vad jag har att berätta :)
Jag är gravid!!!! I vecka 16, beräknad förlossning är den 21 maj.
Det här är mycket planerat och en del i en plan jag har haft ett par år. När
jag var 38 började 40-årskrisen och jag kom fram till att jag var nöjd med
mitt liv så långt men att jag skulle ångra det resten av livet om jag inte
försökte få barn.
Sagt och gjort - jag anmälde mig till adoptionsköer och började förbereda
mig för det. Men samtidigt började jag fundera på om jag ändå inte också
skulle försöka se om jag kunde få egna barn - medans jag väntade.
Det är ju inte så lätt - men sedan förra sommaren har jag gjort ett antal
försök att bli gravid med en anonym donator - och efter många försök blev
jag gravid tidigare i höst. Detta kan man inte göra som ensamstående i
Sverige men både i Finland, Danmark, och Lettland. Jag har gjort försök både
i Riga och Århus, med dansk donator i båda fallen.
Barnet kommer att vara ett önskat och älskat barn med en mamma och mormor
och morfar och moster och kusiner, men kommer alltså inte att ha en pappa.
Lite chock kanske och MYCKET GLÄDJE!!!!
/Anna-Stina
Om man skulle vilja läsa mer om andra som gjort samma sak kan man läsa på
www.femmis.se

Berättade för kollegorna också... det gick bra - de verkar glada :) Så nu är det liksom SANT!!!!

Ångest!!!! och JIPPI!!!

Börjar med JIPPI!!! Jag kunde reservera sperma för syskon på Ciconia!!! UNDERBART!!!! vill verkligen försöka med syskon och vill helst att de ska vara helsyskon för deras skull...

Nu till ågesten.

Vet inte varför men helt plötsligt igår när jag läste ett mail om MA (missed abortion) - dvs när embryot/fostret dött men det inte blivit spontant missfall - så blev jag helt på det klara med att jag minsann hade ett sådant i min mage! Helt övertygad - så övertygad att jag sovit dåligt inatt och nästan kommit på mig själv med att undermedvetet tänka att det var ju synd att det inte lyckades denna gång!!!!

SKÄRPNING!!!!

Tror att det är för att jag ska titta på bebben imorgon - och då jagar jag upp mig... men jag är verkligen nervös nu för hur det ska gå!!!

Jävla skit och julgran

Kontaktade spermabanken för att reservera sperma till eventuella syskon. SLUT!!!!! JÄLVLA SKIT!!! Det finns 2 andra som reserverat och deras tid tar slut 2008 så jag kan stå i kö men en står redan före....
Har kontaktat kliniken och frågat om det finns mer där- hoppas hoppas!!!

Har klätt julgranen - lite julkänsla fick jag nu :D

It's out - step one!

Jaha - så var den här - dagen B som i Berätta för chefen...

Hade redan funderat på detta - och till och med vaknat i natt mitt i en dröm om berättandet... Så FAKTISKT efter drömmen var jag iallafall inte nervös.

Dagen började med att en kille från personal ringde och frågade om jag inte ville ha ett grav-vick på produktledningen... det ville jag ju INTE - och berättade för honom att jag inte hunnit berätta för chefen - men att jag nu är gravid.

När jag väl kom ner sa chefen "du - vi hinner nog inte med utvecklingssamtalet - det är för stressigt" - helt Ok sa jag - men vi sa - kan vi ta 5 min ändå.

Så jag berättade - och hon blev så himla genuint glad! Det var varken första eller andra eller tredje tanken hos henne som handlade om planeringen - så mycket glädje! JIPPI!!!!!!!!!!!!!!

Nu är det bara de andra kvar... i gruppen... men det känns lugnt :)

Gnäll...med en liten touch av jul

Åkte på årlig jul-grans inköp idag. P och jag har haft gemensamma gran-inköpsrundor ett par år nu - lite innan 1a advent så det kan bli julstämning.

Dagens resa började inte så positivt - energin var liksom på minus...

• P hade haft sin värsta dag på jobbet på länge - tvungen att gnälla av sig - helt OK.
• Jag var tvungen att berätta hur irriterad jag var på en dyr spa-present som jag fått - och inte alls känner för att utnyttja.. Iallafall inte själv :( men det räckerbara till en person. ingen bra grej för en singel gravid kvinna (inte bara ok med bastubad och spa behandlingar när man är gravid - och hur ska jag kunna gå senare - bebben har ju íngen pappa som kan ta hand om den?). Man kan troligen inte byta den mot pengar heller...
• sedan var jag tvungen att vara sur på ett möte på jobbet
• P hade tappat sugen för en julbjudning hon ska ha
• jag kände att jag kunde uppfattas som en liten svikare när jag berättar om bebben
• P hade ont i huvudet

Inte ens graninköp gav energi. Det var trevligt men ingen kunde få till energi för att peppa upp den andra...

I bilen på väg in till stan vände det plötsligt när jag kom på att jag hade en JULSKIVA i bilen - och till tonerna av White Chistmas och Rudolf med röda mulen kom lite glädje tillbaka...

Magen har verkligen ballongifierats!!!! Fattar inte att alla inte ser att jag är gravid (kanske de gör....) jag gör allt jag kan för att dölja - kavajer, stora tröjor, sitter hopkrupen osv... funderar på att berätta för chefen på torsdag och inte fredag - undrar om mötet på fredag blir bättre om hon är inställd på verkligheten än om det blir ett chockmöte... VARFÖR lägger jag så mycket energi på detta???? att älta vad och när jag ska berätta...

Förberedelser eller undanflykter?

Så nu pågår förberedelserna... inför hur jag ska berätta. För chefen - inget problem.- hon är ju kvinna. För kollegorna... det är egentligen inte ett problem . Jag inbillar mig att jag drar på det för att jag vill berätta på ett sätt som får dem att tänka positiva tankar och inte tycka synd om mig - eller tro att det var ett misstag (full på finlandsbåten typ).

Men ju mer jag tänker på det så kommer jag på att det kanske är så att jag drar mig för att berätta för män - för jag har egentligen bara berättat för en man och han reagerade negativt. Det var som ett kollektivt svek mot alla män och mot honom specifikt... och det var jobbigt att känna på det totala oförståendet och den fördömmande attityden - även om jag är stolt över mitt val.

Andas in och berätta - det är bara det som gäller... tror jag har ett bra upplägg för berättandet...

• jag har en glad nyhet
• sedan jag var 38 har jag insett att det kanske aldrig kan hända
• men nu är jag gravid
• barnet har ingen pappa men en donator
• jippi!

Ska väl inte vara något problem!!! eller????

Syns iallafall att jag tjocknar till så i slutet av nästa vecka kommer det att vara uppenbart :)

Sprudla!

Några dagars konferens med facket - jag är helt slut...

Men det var uppiggande - jag är stark och duktig ochfull av energi där. Det var så uppiggande - att få vara JAG - att ha en roll som fyller mig! Jag ledde ett ganska svårt arbete under konferensen och blev mycket uppskattad - kändes så skönt att bli sedd för min kompetens! Upplevde det vid ett möte häromdagen också på jobbet när jag fick möjlighet att spåna och visa hur jag tänker och funkar. JAG MÅSTE SNABBT FÅ ETT UPPLYFTANDE JOBB!!!!

Chefen har bokat in utvecklingssamtal den 30 nov - så nu har jag ett naturligt tillfälle att berätta!!!! Då kommer det att vara 15+2 typ - så dags....

Fritt fram!!!

Nu har tiden kommit - tiden för mig att berätta att jag är gravid. Jag har väntat på detta länge - att äntligen inte behöva bry mig om att försöka dölja att jag inte dricker och bara gila läget!!!

Men helt plötsligt känns det inte som det är så bråttom längre...

• På jobbet - nja vill hinna med att sätta lite större "märke" i organisationen innan jag berättar, samt komma på något bra sätt att berätta för mina kollegor.
• Vänner- det finns liksom någon form av ordning kom jag plötsligt på och vill inte berätta för folk i fel ordning...
• Släkt - igen finns det någon form av ordning jag vill följa

Jag tror att jag genast blivit nervös för vad jag ska säga... hur ska jag lägga fram det? till chefen - inga problem... till vänner som vet - inga problem... vänner som INTE vet däremot... det kräver lite mer tanke- jag var ju så himla säker på hur det skulle gå till innan och nu är jag osäker.

Får till och med lite hjärtklappning nu när jag tänker på det!!!!

Nu kan jag (om jag vill) vara tydlig när jag säger NEJ till saker:) som mitt veliga "nej men kanske" till nyår i Björnrike. Mina ibland ihålliga skäl till att inte vilja resa - visst handlar det om att inte orka resa längre men mer handlar det ju om att inte vilijia resa när jag ska ha barn...

Var sak har sin tid - men nu när jag KAN så inser jag att jag inte BEHÖVER berätta... (eller så fegar jag!!!)

1:1609

NU BÖRJAR DET!!!!

Äntligen har jag passerat de två stora milstolparna: vecka 12 för missfall och NUPP för kromosomfel.

Som tur var började dagen turbulent på jobbet - så jag hann liksom inte komma på att jag skulle på NUPP-testet... Så helt plötsligt var jag där... och låg på britsen - med andan i halsen.

Skulle bebben leva??? skulle den ha alla organ? och hur skulle det vara med nackspalten???

Hjärtat pickade på - man kunde till och med se små fingrar, och man såg näsben och nackspalt... den var 1,6 mm (jag hade ju läst på att det var OK om den var mindre än 3 mm) så jag kunde börja andas ut.

Hon visade urinblåsa, hjärta tarmar, 2 armar och 2 ben på en bebbe som rörde sig och viftade med armarna och såg ut som den sög på tummen!

Min ålder gav 1:81 för att barnet ska ha kromosomförändringar. Om man väger in blodprov och ultraljud fick jag 1: 1609 - OTROLIGT bra värde!!!

***JIPPI***

Tomrum - 12+5

Egentligen har det hänt massor massor massor.... Men själv står jag lite på sidan om...

Imorgon ska jag göra NUPP - ja eller KUB - för att kolla sannorlikheten att barnet har kromosom-skador. 1 på 100 av barnen till 40-åriga mammor har det. Väntan på detta prov har gjort att jag stått på sidan av allt som hänt de senaste veckorna. Efter imorgon vet jag iallafall om jag kan andas ut eller om jag ska fortsätta och vänta på resultatet av fler tester.

Förra veckan fyllde jag 40 ! ! !

Vanligaste frågan: Hur känns det? Jag kunde varit Carolina Klüft efter en VM-seger - ingen fantasi i frågeställningen...

Mitt standard svar har varit "Ingen skillnad" - "jag hade min 40-årskris när jag var 38" osv.

Jag har haft möjligheten att säga sådana saker till mina kollegor nu ett antal gånger - så jag hoppas att de ska vara redo för min kommande graviditet :)

Firandet var mycket bra och mycket - vilket var vad jag ville!!! Men jag var liksom ändå på sidan om under hela tiden - för egentligen ville jag berätta om min graviditet men kunde inte!

Jag hoppas så att det ska vara bra resultat imorgon - att jag ska kunna slappna av och vara gravid.. att jag ska kunna börja berätta för folk!

När största riskerna är över (Missfall - 30% de första 12 veckorna, 1% chans att det är kromosomfel på barnet) kan jag gå över till att vara normalt nojjig - men de största riskerna är iallafall ÖVER!!!

IMORGON IMORGON IMORGON - jag hoppas hoppas hoppas på OK resultat!!!

Kan det vara sant????

Precis hemma från en rolig helg med kompisar från högskolan... Mycket skratt, mycket mat men inget vin... Har liksom inte känt NÅT alls - inte funderat på stora magen eller stora bröst eller...
Börjar så smått undra om det är någon bebbe där - kan man verkligen känna så lite????
Kvarvarande symptom är iallafall att jag varken är sugen på kaffe eller vin.... och brösten är ju stora. Och ganska trött är jag...

Naturligtvis ska jag vara glad om jag mår bra - men "bevis" som illamående skulle hela tiden göra graviditeten påtaglig...
Jag blir arg för att jag inte vågar tro på graviditeten - att jag hela tiden misstänker att det är lurendrejeri - att kroppen bara luras. Men jag har ju 4 ggr sett bebben på ultraljud och om 10 dagar är det dags igen.... Kanske tappar jag fokus för att det nu är drygt 2 veckor sedan senaste ultraljudet - att jag bara tror på det jag ser - ALLDELES FÖR VETENSKAPLIGT!

I fredags åt jag det godaste jag ätit på MÅNADER... En restuaurang i Vasastan som heter Byn - en Creperia där jag åt en Galette (alltså Crepe med MAT inte som efterrätt) - en med lammfile. Det var så gott så gott så gott... Kom fram till att det jag kommer sakna mest när jag är ensam mamma är att gå ut och äta! Och kände ett beslut formas: När bebben har kommit och jag ska ut och roa mig med barnvakt kommer MATEN att vara i fokus - träffa folk och äta extremt gott med god dryck... MUMS!!!!

11+1 och en personig fråga

STOOORA företagsfesten igår. Lyckades byta innehållet i några glas vin så ingen misstänkte nåt (men varför skulle de - jag är ju EXPERT nu)....

P och jag snackade om jobb och han frågade varför jag inte ville ta jobb med resor. Det är ju alltid lite ihåligt för min del - berättar ju inte om mina barn-drömmar utan hittar på små anledningar som är sanna men ändå ihåliga.
P är typ 30 gift med 2 barn - och frågade (med varningen "nu blir jag lite personlig") om jag valt bort familj. NEJ sa jag det har bara blivit så - och att jag gör allt jag kan för att få barn... gick inte in på detaljer - men han var med på galoppen. "När de anställde dig kanske de trodde du valt bort - men det behöver du ju inte säga till dem " och så frågade han om jag skulle vara bitter när jag var 45 om jag inte fått barn. Men jag svarade (precis som jag svarat mig själv på den frågan) att om jag inte har barn då så har jag gjort ALLT man kan och då blev det så.
Vågade inte gå in på mer detaljer - kanske skulle råka försäga mig då - men om det hade varit om 2 veckor hade jag nog sagt som det var...
Det var ju personligt men ändå trevligt att han frågade - och det bäddar ju för att det ska bli lättare när sanningen kommer fram!

Min rädsla har minskat - men jag är inte säker fär vad det beror på... antingen att jag kommit på att det inte är någon ide att ta ut allt negativt innan man vet att det händer... eller så är det för att jag har förtryckt tanken på testet - och skjutit allt på framtiden - längtan och oron...

Men mer och mer tänker jag på framtiden - men ändå i lite mer abstrakta former - men bludnar jag kan jag se mig med mage, jag kan se mig amma och jag kkan se mig med en tvååring... DET KOMMER ATT GÅ BRA! JAG SKA BLI MAMMA!!!!

Sovit dåligt....

....kankse pga av stress för bebben eller bara för att det var svårt att sova. ´

Ingen ide att stressa för 3/4 glas vin - gjort är gjort - och nu har jag iallafall lärt mig att inte tro att jag kan smutta.... Slut med det!

Ångest!!!!

Har varit på en underbart rolig middag med mina fd kollegor. Sååååå roligt!

Hade ingen möjlighet att fixa med drycken och få till alkoholfritt - så jag beställde ett glas Riesling som jag smuttade på....

På fem timmar råkade jag smutta lite mer än jag tänkt och drack upp 3/4 av glaset. Nu har jag frenetiskt läst på om alkohol och barn....

Imorgon går jag in i vecka 11 och alla de viktigaste organen är utvecklade hos bebben så det borde inte vara farligt ur uvtecklingssynpunkt. MEN den har ju ingen lever så alkohol är lite jobbigt för den. Den blir lika påverkad som jag - dvs får samma promille. MEN jag har ju i och för sig druckigt 3/4 glas på 5 timmar - 3/20 glas i timmen.... eller om glaset var på 20 cl så blir det 3 cl i timmen... inte många promille på det! MEN HUH!!!!

Fler magar

S berättade att de väntar barn - i februari. Hon vet om mitt projekt och jag tror hon drog sig för att berätta - för att jag pratat om detta så länge och hon blev gravid så snabbt.... Men jag är glad - vi kan vara mamma-lediga samtidigt :)

Det var när hon berättade som jag såg att jag druckit 3/4 glas och fick ångest.

ÅÅÅÅÅÅÅÅ vad jag längtar efter att kunna känna mig säkrare - att få reda på att NUPP/KUB testet är OK och jag kan vara mer öppen!!!! Hade gärna berättat ikväll men det får vänta i 2 veckor till....

Ska på vinprovning nästa vecka men efter denna otroligt dåliga karaktär som jag uppvisade idag kommer jag att bli magsjuk på måndag - detta var det sista vin-sippandet under denna graviditet - orkar inte med tanken på att det ska flyta runt vin i den lille bebbens blod!!!! Stor fest på torsdag på jobbet - det ska VERKLIGEN smusslas med alkoholfria alternativ då!

Jobbet och framtiden

Hade en diskussion med min chef om nya roliga arbetsuppgifter idag - och precis innan så hann vi ha en diskussion om 40-års kris - och min kollega, chefen och jag konstaterade att 40 inte ärnågon ålder, och jag hann slänga in att åldern inte spelar någon roll MEN att för en kvinna är det ju bråttom med barn om man är 40... SKÖNT att jag får in det lite nu och då i samtalet!!!!

NUPP/CUB - steg ett

Lämnade blodprov idag - steg ett i NUPP/KUB testet. Blodprovet tillsammans med Ultraljud kan avgöra sannolikheten för kromosom-fel hos barnet.
Med min ålder är sannolikheten 1 på 70 - med testet kan man få veta mer säkert utan att behöva göra fostervattensprov.

Har haft mycket ångest för detta test - vad ska jag göra med svaret? ska jag göra något? Kom fram till att man vet inte vad man vill bestämma förrns man är där. Men jag är rädd för vad provet ska visa... Jag är dock lugnare nu än jag var för några veckor sedan. Jag väntar till resultatet kommit - då ska jag fatta besluten...

Bebben är fortfarande helt och hållet overklig! Ägnar nästan all min tid åt att vara hemlghetsfull och så - kanske varannan dag pratar jag om den... vågar inte hoppas på något innan testerna - sedan ska det bli så skänt att kunna "ropa ut" att jag är gravid ! ! ! ! ! !

Bebben - du är så välkommen - så önskad - men så hemlig!

ojoj vilken dag!

Sitter uppsvälld och trött, men nöjd, och väntar på en telefonkonferens som börjar vi 21...



Nästan ont i magen av en massa mat och nästan en liter vatten till middag. Dagen började med att jag INTE vaknade kl 7 utan sov sent - JIPPI! 3 kompisar med på landet - så frukosten tog upp mot 2 timmar med massor av god mat och latte. Sedan dök SOLEN upp - jippi! Vi gick ut och strosde runt på ön mot havet i nästan en och en halv timme.



Väl tillbaka i stan blev det en snabb shoppingtur - lyckad - och sedan teater kl 17. Don Juan på Stadsteatern - bra! föredömligt kort (1 tim 30 min) och bra skådisar... Puss Björn Källman :)

Detta följt av Tapas på resturangen runt hörnet - mums men gud så mätt jag är.



När jag kom hem stod min bil konstigt, med ena framhjulet på trottoaren! Slarvigt men konstigt tänkte jag - tills jag såg att det låg en lapp där - ngn hade kört på den bakifrån. Tror docka inte att det blev några skador...

Uppsvälld... och overklig

Magen är som en ballong - huh... tyvärr visar vikten ett oroväckande plus - inte lika stort som häromdagen men makant högre än i onsdags. Lika bra att VÄNJA SIG antar jag :(

Middag med en femmis-kompis igår... skönt att kunna prata om drömmar om framtiden och barn och oro. Graviditeten känns fortfarande helt overklig... Att ha en man (ja eller partner) att dela gravididteten med måste ju vara såååååå mycket skönare. Jag glömmer ju nästan bort gravididteten och drömmer bara lite för mig själv men pratar ju inte ens dagligen om bebben - för jag har ingen att prata med. ÅÅÅÅ vad jag längtar tills jag kan berätta om graviditeten! Så alla vet! och så jag akn börja ha lösare kläder.

Sista helgen på landet! Väskan packad med alkoholfritt vin - 2 av 3 gäster vet inget... Ska bli skönt att gå till havet och titta på båtarna och sitta och spela spel och snacka skit. Och laga god mat!!!!

Vad hände??? IGEN

Inspirerad av kollegorna bestämde jag mig för att cykla ca 1 mil till en heldagskonferens idag.

Vanligen med mycket god grundkondis kunde ju detta inte vara annat än en barnlek...

SURE! pustandes och stönandes kom jag efter på en gång. Och inte nog med det... jag hade inte efterdragit mina skruvar så styret blev lösare och lösare. Dåligt med luft i däcken..... man kan ju skylla på det mesta MEN i botten låg KATASTROFAL brist på kondis.

Nu får det bli ordning på torpet - vikten är en del av graviditeten - kan kanske övervakas men mat och hälsa är viktigare än kilon - träningen däremot - nu ska jag börja gå mer!

Chock-ökad vikt och ingen kondis - en dag full av personliga nederlag!!!!!!

Vad hände???

Har hittills gått upp runt ett halvt kilo - och när jag ställde mig på vågen alldeles nyss vägde jag 1,5 kg mer än igår!!!!

Hoppas det beror på min uppstoppade mage...

Jag är medveten om att jag kommer att gå upp i vikt - inga problem - MEN - lite för snabb ökning...
Har knappt kläder att ta på mig idag - för detta nya maxläge :(

Nya färdigheter!

Har nu utökat min nya repertoar av att mingla in på toa hos folk och byta innehåll i glaset till att lyckas att

• på en pub byta innehåll i en mellanöl till alkoholfri öl,
• känna mig nästan lite påverkad av de få droppar mellan-öl jag sippade innan jag kunde smita in på toa
• äta med 30-35 ex-kollegor utan att de märkte att jag aldrig köpte en till öl (hade inte fått med mig tillräckligt med alkoholfri öl för mer än ett byte),
• sitta på en hel lång pubkväll där folk dricker öl på öl och inte ens själv tänka på att jag normalt skulle vilja ha en till
• verkligen NJUTA av diskussioner med min suddigare och suddigare vänner

Hormonerna gör verkligen något nytt med mig!

Dags att bli vuxen...

Ska man bli mamma ska man väl vara vuxen... i helgen tror jag att mitt undermedveta försökte påminna mig om att det är dags att vara som en husmor - jag vaknade på lördagen och när jag låg och drog mig fylldes jag av en massa kreativa/effektiva/nyttiga ideer på vad jag skulle ta mig för...

• sätta upp tavlorna som stått i 3 år i sovrummet


• göra klart i hallen (latex fog på ca 5 ställen)


• leta reda på snygga foton för att kunna fylla hallens vita väggar


• frosta av frysen


• tvätta fönstren

Hrm - som tur var räddades jag av mitt tidigare beslut att ta mina syskonbarn, 5 och 7, på bio kl 12.30 :) Det hanns liksom inte alls med att ta tag i ngt av det - frukost, läsa lite tidning, lyssna på spanarna coh småsova lite innan jag fick skynda mig iväg! Fattar ju alla att jag inte hann det på eftermiddagen heller - var ju tvungen att vila upp innan jag skulle på mingel-fest (med det numer obligatoriska inslaget av en PET-flaska alkoholfritt vin i handväskan...)

På söndagen hade som tur var all energi runnit av mig - jag bakade bröd för att ta med hem till vännerna som bjudit in på söndagsfika/middag.

Idag fick jag helt plötsligt tillbaka lite av energin - och - voila - det droppar och låter från frysen! OJOJOJ vad skönt det känns!!!! Nytt försök att till bra liv - gör en nyttig sak varje kväll :)

Överallt - fullt av blivande magar

En av min barndomskompisar har plussat för någon vecka sedan - en till att förhoppningsvis vara ledig med nästa sommar :) Käkade middag med henne och barn nummer ett i fredags - det kändes bra att diskutera med någon utanför Femmis - för även om det är så skönt att prata med tjejerna som fattar den speciella situationen en ensamstående mamma kanske kan ha (vi vet ju inte vi spekulerar) så känns det också bra att prata med någon som vet hur mina familijeförhållanden der ut, hur det ser ut i förorten jag funderar på att flytta till och....

Livet annars: Känns mest som jag är i väntans-vacuum - vågar inte hoppas att allt ska vara bra - men har ändå slutat oroa mig för missfall.
Har iallafall börjat vara duktigare med att prata om min oro - skönt. Är mästare på att inte prata om mig och mina känslor utan hålla allt inom mig. Men har tvingat mig att nämna att jag är orolig för resultaten av testerna jag ska ta snart.

Undermedvetet shoppingbegär

Stor fest på jobbet i november - så när jag ändå var på stan tittade jag in på H&M för att se om jag skulle hitta en snygg top... Men när jag väl var där inne märkte jag att jag EGENTLIGEN gått in på just detta H&M för att de har mamma-kläder... så jag försökte obemärkt "surfa runt" bland mamma-byxor och tröjor - det finns mycket snyggt... Men det är ett tag kvar innan jag behöver sådana kläder - än så länge har jag ändrat form lite men har samma vikt (pendlar upp 0.5 kg ibland) som när jag blev gravid...


Hennnes var stockholmsbörsens största företag igår efter Ericssons fall... Jag känner att jag personligen bidragit till H&Ms framgång med mina stödköp :)

Lugn och utveckling

lugn

21 mm - en pixel som blinkar snabbt - HJÄRTAT !

Backupgyn frågade om jag behövde mer besök. Nej hörde jag mig själv säga! Konstigt tänkte jag - varför sa jag så? Men faktum är att nu tror jag inte att jag ska få missfall. Jag är lugn. Jag är inte längre livrädd för att den lilla solstrålen ska trilla ut för att det är fel på mig - att jag borde äta ena eller andra medicinen för att den ska stanna. Blir det missfall nu så är det för att det är fel på bebisen och den stöts ut. Jag är mycket mer avslappnad!

utveckling

Idag tog jag tag i det. Jag insåg med fullständig klarhet att den roll/position jag har aldrig kommer att bli vad jag trodde att den skulle bli. Inte ens om jag väntar i två år kommer den att bli vad den borde vara.

Hade två supersamtal med de coola kvinnorna som är min chef respektive personalkvinna. Jag har sådant förtroende för dem - de vill verkligen att alla ska trivas coh jobba med utmanande saker - och är intresserad av individen.

I samtalet med H på personal blev vi ganska personliga - och jag sa att jag närmar mig ju 40 och har många mål med mitt liv - tex att få barn (jag fick mitt barn när jag var 41 utropade hon då). Har du hittat en karl? Nej jag gör det själv... Så hur det nu var så vet hon att jag under mer än ett år har rest utomlands och att jag hoppas kunna komma och säga att "jag är gravid och ska vara mammaledig" snart. Hennes spontana kommentar var "Håll dig kvar på Teracom - det är bra att vara förälder här".
Hon radda också upp lite olika saker som hon skulle försöka få in mig på - som låter roliga. VILKET SUPERSAMTAL!

Fortsatte med chefen. Vi pratade om liknanade saker med mer fokus på rollen och organisationen. Hon hade också mycket bra förslag på arbetsuppgifter. Fylld av mod från förra samtalet rabblade jag samma ramsa " jag fyller snart 40 - har många mål i livet - jag vill ha barn - kan inte vänta" Ja men det spelar väl ingen roll tyckte hon (på ett uppmuntrande sätt) - och fattade snabbt när jag förklarade att jag ju inte kan byta arbetsgivare...

Stenar har fallit från mitt hjärta - jag har varnat om graviditeten - det mottogs positivt - och jag har hopp om riktiga arbetsuppgifter!

Prickigkorv

FINNAR!!!!! Japp det kan man få av hormonerna. GRATTIS - det har jag fått. Verkligen inte en av fördelarna med att vara gravid...
Symptom:

• finnar - kommer och går
• trög mage
• jättetrött
• lite större mage
• känsligt tandkött

Symptom jag inte har än

• viktökning
• illamående

Hur fattar de vanliga???
Fiffigt nog har jag hållit mig med flera gynekologer - för att alltid kunna få tid för undersökninger. Det är alltid bråttom när man håller på med IVF. Under varje försök behövs 4-5 besök för att se att det är dags, hur folliklar (äggblåsor) utvecklar sig - och en massa recept... och remisser... Detta leder till att jag också undersöks av två läkare nu i början av graviditeten!

I onsdags var jag hos ena doktorn och imorgon ska jag till den andra... titta på bebben - kolla in hjärtat - få reda på att allt går bra.
Många får träffa sitt barn på ultraljud i v 18 första gången. Hur kan de förstå att det finns ett barn? Jag som sett bebben 3 ggr vid 8+0 och det blir 4:e gången imorgon - innan v9!!!! Och jag kan ändå knappt fatta!!!!

Bebben - min solstråle - som klamrar sig fast och växer på i god takt!!! Imorgon ska vi ses igen!

kryper ut och gömmer mig,,,

Sitter på ett fik - jag har smitit från gårdsstädningen i föreningen!

Jag får ju inte bära tungt eller hålla på med en massa tunga aktiviteter - så jag vill inte vara med på gårdsstädningen. Den började kl 10 och jag kom på det typ 10 i... så snabbt fick jag slänga på mig kläder, dra åt mig dator och plånbok och smyga ut. Bor man på bottenvåningen kan man ju inte vara hemma utan att alla ser det.

Det är fortfarande svårt att förstå att bebben bor kvar. Har svårt att känna lycka - för jag har svårt att tro att det ska få vara sant. Sant att jag äntligen blivit gravid. Att jag äntligen är på väg mot en av mina livs-drömmar - att få barn. Jag oroar mig nu inte så mycket för missfall - men för att det ska vara ngt fel på barnet. 1 av 70 har downssyndrom för mammor i min ålder. Jag har stora problem med att tänka på hur jag ska hantera det. Om jag gör NUPP/CUB så måste jag ju senare besluta något - fler tester eller inte. Och vad ska jag göra när jag får testresultaten. Detta upptar massor av min tanke-verksamhet.
Att inte alls må illa är förvirrande. Alla pratar om hur illa de mår - men jag mår bra. Så jag har ingen daglig påminnelse om att det VÄXER i magen.

Vecka har varit fylld av bebbe-aktiviteter:

• Inskrivning på mödravården i måndags. Konstig känsla. Jag hade bar värden och har nu tid inbokad för blodprov (inför KUB/NUPP), NUPP-ultraljud, daterinsgultraljud och nästa möte efter det. Bokningar till januari nästa år! Känns surrealistiskt. Jag fick också göra en snabb hälsotest - inga värden (so far) att kommentera över. Kanske BMI...
• Besök hos bästa doktorn på onsdagen. Konstaterade att jag då var 8+0. Hjärtat slår (JIPPI). Sista besöket - BUHU! Han har ju hjälpt mig så långt. Jag lovade att komma och visa upp undret senare!
• Vanlig hälsokontroll på jobbet - allt är bra utom vikt... men nu kan jag inte börja banta... känns skönt att gå in i detta med bra värden iallafall :)

Jag tror att känslan kommer att komma. Jag är så glad att jag kommit på att JAG ska ta tagi mitt liv, att jag ska försöka få barn, att jag kan bestämma själv. Att jag nu är gravid!!!! Det är ju otroligt! Men ofattbart....

Ruffel och båg

Ännu en kväll av fiffigt lurande...

Födelsedagsfest och en träff med vin innan... 3 besök på toaletten för att hälla ut vin/öl och byta mot alkoholfria likadana... den enda som vet vad att jag är gravid tittade lite bekymrat på när jag svepte i mig det sista i vinglas nr 2 och sträckte mig efter en öl. Hon märkte nog inte att jag påpassligt nog smög ut på toa någon minut efter jag hade fyllt på i glaset :D


Det är vecka 7+2 nu... Denna vecka börjar benen växa ut på det lilla embryot :)

Det är fotfarnade så abstrakt att det växer en människa i mig - jag har fortfarande svårt att tro på det och att ta in att det är sant!

Bebben - du är VÄLKOMMEN och EFTERLÄNGTAD! Du och vårt kommande liv tillsammans är meningen med mitt liv!

champage

JUBEL och CHAMPAGNE - Femmis nya hemsida har kommit - vad fin den är!!!

I min egen lilla bubbla händer inte mycket men det är dags att inse att jag är gravid!
Från och med idag ska den litta plutten i min mage få vara en individ - jag har bestämt mig för att prata med den! VÄLKOMMEN! Du är efterlängtad!


Klarade 40-års festen galant - mest för att jag inte kände så många :) ingen märkte hur jag och mitt vinglas och senare min öl, drog på toa och jag hällde ut alkohol och fyllde på med alkoholfritt... eller hur jag stod på sidan om baren och viskade till bartendern att jag ville ha en alkoholfri drink :)



DJ från Studio 197,5 - så det dansades rejält :)

ditt och datt

Har handlat GRAVIDITETSBOK idag... en tom anteckningsbok som jag tänkt fylla med "graviditetsfakta" under de kommande månaderna... Man glömmer ju så lätt bort!

40-årsfest ikväll (snart är det min tur - HJÄLP!) - planera hur jag ska ha med mig alkoholfritt vin och öl som jag ska byta till på toa... och blanda alkoholfria drinkar hela kvällen :D Får se hur det ska gå men tänkte nog gå hem tidigt. Ska bli kul - men tror att det blir mycket par som jag inte känner så jag tror att det blir en mycket lugn tillställning för mig.

Hur ska man undgå att andra märker att jag helt plötsligt lever livet annorlunda???

• Tillbringar mycket tid i soffan eller fåtöljen - skönt inproduktivt. Sover sover sover... men kanske inte riktigt mitt gamla jag...
• Inga system-besök på lunchen - brukade jag hålla på med jämt...
• Gick hem - inte vidare - när jobbet var ute här om kvällen! Och drack mycket lite vin!!! konstigt!!!
• har slutat gå/cykla till jobbet... misstänkt!!! det lider jag av - att jag ska ta det lugnt nu - hoppas jag kan börja prommenera snart igen.... svårt att inte få gå!!!
• konstigt osugen på kaffe och vin... olikt mig!!!

Längtar tills det kan bli officiellt och jag kan andas ut!!!!

virrvarr

• Blandar känslor - ibland ett litet pirr när jag tänker på hjärtat som slår.
• Ofta ett mer akademikst intresse för vad som ska hända sedan när livet börjar (bebben är här!).
• Irritation över känslan att vara lurad på det nya jobbet - att de anställt mig till fel jobb - och förespeglat en helt annan roll än jag har.
• En oro över att jag ännu inte känner mig ÖVERLYCKLIG över att vara gravid - utan att jag fortfarande förväntar mig att något ska gå fel...

Livet har ett helt annat tempo - jag är lugn - ingen träning, inga sena utekvällar, inget vin. Jag blir inte rastlös av att inte ha något att göra kväll efter kväll - psyket ställer in sig på ett lugnare liv trots mina små tvivel...

Positiva tankar:

• två hjärtan slår i min kropp
• jobb är jobb och livet är livet
• det är helg

ett litet hjärta....

....kunde man se blinka på ultraljudet :)

Det är EN bebis - nu konstaterat av 2 läkare... jag har ju en backup-läkare och båda två bokar upp mig på kontroller... men möten med bebisen kan man ju inte ha för många av :)

hittar inte glädjen

Efter allt drama måste jag nu hitta GLÄDJEN!

Måste komma ihåg att jag har en bulle i ugnen :)

Har fortfarande inte kommit ut spinnet av oro - men blir inte lika dödsrädd längre...

Var på presentjakt idag - 40 års fest på G på lördag. Det tog oss lååååång tid att gå igenom hela NK... flera varv... till slut, via slips, knivar, manchettknappar och vatten sifon kom vi fram till det ultimata (hrm det kändes bättre då en nu några timmar senare) an PYJAMAS... men vad ska grabben ha??? han har ju allt inklusive fru och två barn och villa i Äppelviken!

runt runt runt

Igår när jag konstaterat att allt är OK, drog jag ner på stan för att köpa ett par jeans som passar (låg skärning och ganska stora).
Jag har liksom adderat en hel del kilon på alla dessa försök - först hormonerna och sedan lite deppande med mat efter misslyckat försök.
För att inte tala om vinupptrappningen - att dricka alla goda viner innan det ska gå 1 år utan vin! Nu behöver jag alltså uppgradera med ett par jeans - med låg midja... Magen är gasig och uppsvälld (inte av bebben jag VET) och behöver utrymme.

Nere på stan brakar blodflödet loss... ordentligt. Mer än tidigare! Mycket mer än tidigare!!! jag tar mig sakta hem i skräck.

Tänkte att det var jordens kortaste glädje. Sedan fortsatte det och det kom faktiskt lite inatt också. Igen tappade jag allt hopp....

MEN NU HAR DET MER ELLER MINDRE SLUTAT :) Från och med imorgon kommer jag att vara GRAVID igen.

Jag hinner inte bli glad att det funkat - jag blir bara som ett vrak i väntan på att det inte ska funka.


Postitiva graviditetstankar:

• i mig bor min dröm
• i maj 2008 kommer den att födas fram
• på min 40 års dag går jag in i vecka 12 och kan berätta för större kretser av männiksor
• det är normalt med oro - glöm inte bort glädjen!
• ÄNTLIGEN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!11

Nu är jag gravid!!! (kom ihåg kom iåg)

(minst) En har fastnat!!!!!

PHU!!!!!

Jodå - jag hade blödningar av andra anledningar... och ultraljudet visar att två fastnade från början och (minst) en är kvar. Den andra gav sämre eko och håller troligen på att försvinna.
Om två veckor vet man, 1 eller 2!!!

Kan inte ta in att det är sant!

nervös...

Samma visa idag igen - ca 24 h uppehåll och nu kom det lite blod...

Ska till dr Sven om 1,5 h - nu är jag rejält nervös. Jag hoppas så att det är trombylen som spökar... att det inte är missfall.. men jag får ju läskiga resultatet om några timmar.

Är dock lugnare än i lördags - för nu händer det samma sak varje dag - lugnt fram till efter lunch ngn gång sedan EN blödning och sedan lugnt igen!

vågar nästan inte åka till doktorn :(

är detta en refräng eller???

Samma visa idag igen - lugnt lugnt lugnt större delen av dagen och sedan en blödning. Jag vägrar tro att det är missfall. Men jag kan inte riktigt tro att det är något annat... varför skulle jag ha blödningar? men varför skulle jag få missfall???

imorgon ska jag till dr sven - då hoppas jag på svar!

Kris igen!!!

Berg och dal bana!!!!!

Njöt på resan ut till landet - sol i höstväder. En sådan lyx att få åa vaxholmsbät ut till landet !!!!

En kopis kom ut med bil och vi satt ute oc käkade lunch (potatis och purjolökssoppa). Kaffe och kanel bulle på altanen.
Sedan das för prommenaden - och då kändes det... Mörkt blod! Mycket mer än tidigare! Vi fick fortsätta sitta stilla... i skräck! Är en på väg uteller två? Någon timme senare - fortfarande blod!

Åkte med henne hem i bilen - men sedan dess inget blod alls... En blodutgjutning (mycket större än innan) men sedan INGET på 18 timmar... Och inte gör det ont heller.

Så nu vet jag ingeting.. man kan läsa positivt på nätet...

En blödning tidigt under graviditeten behöver inte komma från graviditeten eller ens livmodern. Det vanligaste är emellertid att det blöder från livmodern och en blödning i tidig graviditet är för de flesta kvinnor en dramatisk händelse. Men bli inte alltför orolig, det är inte alls ovanligt att man får en sparsam till måttlig blödning från en helt normal tidig graviditet utan att det slutar som ett missfall.

Man kan också läsa negativt...

I första tredjedelen av graviditeten (före 12 veckor) brukar hotande missfall ge sig till känna som en eller flera små blödningar och ibland också värk i korsryggen, menssmärta och i sällsynta fall som regelbundna värkar.
Oftast är blödningen vid hotande missfall ljusröd till färgen, men det kan komma lite mörka, bruna flytningar dagarna efter en ljus blödning.
Om blödningen blir riklig, mensliknande eller mer, rör det sig sannolikt om ett oundvikligt missfall, i synnerhet om det dessutom gör ont.

JAG BLIR GALEN!!!!

Jag är lugn och inbillar mig att det inte är missfall men kan inte vara helt lugn. Imorgon ska jag till gynekologen - får kolla hur det ser ut då...

Jag kan inte riktigt hantera denna berg och dalbana....

höst höst

Har glömt bort att njuta av mitt liv sedan plussandet.... har tillbringat alldeles för mycket tid med att tro att allt är på väg att ta slut.



För att njuta och ändå vila tar jag nu vaxholmsbåten till landet och ska ha en underbar höst-helg nära havet!


Utan dator, utan stress bara krispig höstluft! Fullt av varma soppor och grytor! MUMS

....falskt alarm...

TACK GODE GUD FÖR VÅRDGUIDEN!!!!!

Krisringde på eftermiddagen igår - de sa ta det lugnt och om det blir mycket värre kan du ju åka till gynakuten...

Det kom i pricnicp inget mer blod.. men jag ringde iallafall Karolinska gynakut senare på kvällen - och kopplades till Vårdguiden igen... som sa - "ta det lugnt och vänta och se... annars kan du försöka få en akut tid på Octavia imorgon".

Natten förlöpte lugnt = inget blod... ringde ändå Ocatvia som påpekade att blod kan förekomma och om det inte blir värre kunde jag ta det lugnt.

NERVPRESS!!!!!!!

* * * *Jag är fortfarande gravid* * * *

Blod

Mycket rädd - är missfallet på väg? Varför skriver jag "missfallet"??? Borde jag inte skriva "ett missfall"? Hur kan jag vara så säker på att det ska bli ett?

Jag har räknat på mina blodsprovssvar och kommit fram till att det borde vara tvillingar... om det är ett missfall så kan ändå ena barnet vara kvar...

Det är fortfarande inte rikliga blödningar - bara mer blod än tidigare.... men det är ändå blod...

Jag är iallafall nöjd med att ha approachen GRAVID och hoppas jag kan fortsätta med den i 8 månader till!

Jobbet i vägen

Dagarna på State-bolaget börjar gå mig på nerverna.... Jag jobbar inte säljorienterat . ingen av oss gör det. Jag får ingen energi av det här jobbet - OK jag får lite energi - men det passar inte mig!

DAGS att göra revolt (IGEN) - det måste bli nya platser lediga i organisationen - så fort som möjligt! Jag måste ha ett utmanande jobb för att känna mig nöjd! De har anställt fel person till det här jobbet!!!!

Tiden flyter framåt i frustrationen vilket är bra men tiden skulle forsa fram om jag var stimulerad av jobbet - inte arg på det.

Är gravid i tanken och det är bra, men lite oro finns kvar - lite "machhicato" kommer och går fortfarande. Kan inte koppla bort det helt...

Vågar vara gravid

Idag har jag förförsta dagen varit GRAVID och inte PÅ VÄG MOT MISSFALL...

Har firat det med mina första gravid-inköp:

• boken Mamma-praktika
• Amelia-vänta-barn tidning

Får små glädjestötar ibland men känner mig mest ganska akademiskt intresserad av och medveten om att jag är gravid... men i botten ligger ett helt nytt lugn jämfört med igår och innan.

DET VÄXER EN (ELLER TVÅ) VARELSER I MIG!!!!!!!!!!!!!!!

Skingra tvivlen

Idag drabbades jag av en hemsk insikt - eftersom jag inte kan glädja mig så vill jag kanske inte ha barn!!!! VA!?! har jag kämpat och kämpat och nu vill jag egentligen inte??? Men med lite eftertanke kom jag på att JAG VILL VISST men JAG VÅGAR INTE HOPPAS!!!!! phu - skönt!

Ena sekunden säker på att de(n) är på väg ut och andra sekunden säker på att de(n) stannar...

Imorgon... imorgon... imorgon ska jag tro på att de(n) kommit för att stanna! Har bestämt mig för att svaret på sista blodprovet får vara slutet på nojjor - från imorgon är jag GRAVID och inte som nu - någon som bara väntar på missfallet som kommer när som helst!

Konstant (varannan dag typ) "Macchiato"-varning som aldrig bryter ut... Men så efter enkelt surfande (varför gjorde jag inte det tidigare???) har "macchiato som aldrig blir blod" tappat sin dramatik:

Du behöver inte söka akut vid små blödningar som rött på toalettpappret eller en liten fläck i trosan. Inte heller behöver du söka om blödningen upprepar sig nästa dag och fortfarande är sparsam - i synnerhet inte om den är mörkare än dagen före, det kan då vara en "efterblödning" som består av gammalt blod.

VARFÖR VARFÖ VARFÖR har jag inte kommit på flytningar innan??? och surfat på dem??? varför måste jag tro att missfallet är på väg???

IMORGON IMORGON IMORGON!!!

Lugn i stormen

Inget mer har hänt - de(n) är nog kvar!!!!!!!!

Hur kunde iskalla, aldrig nervösa, relistiska jag bli så här??????

Macchiato Varning

Lite machhiato-varning men sedan inget... men känner att drömmarna från i förmiddags håller på att krossas.....


JÄVLA SKIT!

NÄR VÅGAR MAN????

Plussade imorse! Men samtidigt känns symptomen lite mindre... PANIK!!!!

Säker på att blödningarna startar NÄRSOMHELST så stannade jag hemma från jobbet - ingen "macchiato" verkar vara på väg... Ringde till läkaren - men symptomen kan kännas mindre för kroppen vänjer sig vid hormonerna...

Vad gör man för att få tiden att gå när man tror att man ska få missfall??? Tittar på DVDBOXAR!!!!Gray´s Anatomy är min följeslagare i min osäkra väntan! och gör att bra jobb - så spännande... Ja alltså inte patienterna och operationerna - men flirtandet, kärleken, förhållandena....

ETT STEG NÄRMARE :)

Rädd räddare räddast

Idag har jag pendlat mellan att vara

• 80% fokuserad på vad jag egentligen gör (lunch med barndomskompis, jobb, middag med kollegor från förr) och 20% på rädsla för "macchiato"....
• sedan har det helt plötsligt flippat över till 20% vettigt jobb och 80% fundera på vad som händer (stannar en eller två? vågar jag tro på att det lyckas??? när kommer beviset för att det misslyckats igen?) och mesiga 20% på att låtsas göra det där andra riktiga.

Vad skulle göra livet lättare?
Att veta hur mycket det ska kosta och när det är klart.

Känner för att ropa ut: GE HIT UNGEN!!!!

en dag till...

...utan "machhiato".

Räknar och räknar och räknar på när det brukade inträffa - missfallet... men imorgon är det iallafall 2 v sedan ÄL - och den dagen det borde börja om ingen av tvillingpojkarna har fastnar...

Att tiden ska gå så lååååååååååångsamt.

Tidsfördriv idag:

• inbillade mig att jag jobbade intensivt medan jag surfade och kollade privata mail hela dagen
• gå på toa och kolla om....
• lyssna på pod-radio - Spanarna.. kommer inte ihåg en enda spaning
• köper Expressen - inget att läsa kan knappast räknas som tidsfördriv
• gå på toa och kolla om...
• googlar "tidiga graviditetstecken" och "pre-kliniskt missfall"
• lusläser forum på familjeliv fast jag lovat att inte göra det
• gå på toa och kolla om...
• dokusåpor på TV - å om mitt liv fylldes av viktigare saker (BARN!!!!!)

Macchiato Skräck

Förvirring utbröt i Berlin för några år sedan... Man kan inte gå in och beställa en macchiato - det finns nämligen TVÅ olika - Latte Macchiato och Espresso Macchiato...

Detta krävde ju sin förklaring - och genast frågade jag ut baristan. Macchiato betyder FLÄCKIG -Latte Macchiato är alltså fläckig mjölk (en latte) och Espresso Macchiato är fläckig espresso (en macchiat).

Just nu är jag livrädd för macchiato varje gång jag går på toa... spräckligt papper kan betyda att ingen av tvillingpojkarna ville stanna kvar hos mig :(

Även om jag försöker tänka bort det KAN jag kanske ha sett ngt som inte riktigt är "macchiato" men som skulle kunna bli... JAG VILL INTE!!!!

Träsktrolltrillingar

Om Shreck och Fiona kan få träsktrolltrillingar på första försöket... så kanske jag kan få napp på 5:e???

Den inbillat sjuke!

Alla symptom jag kunde ha....och kanske har - nu har jag kommit på nya... till de som kan framkallas av de hormoner jag tar har jag nu lagt till två...

Efter att ha pratat med E som ligger några veckor före i sin behandling och som visat sig gravid, har jag lagt mig till med två av hennes symptiom... TRÖTTHET och UTÖKAT LUKTSINNE... (tänk att det går så snabbt att bara ta till sig vad som helst för hopp)

MEN eftersom jag så gärna vill hitta symptom så är det troligare att jag hittat på dessa än att jag faktiskt har dem. JO jag sov och vilade mycket igår/idag. MEN jag sov ju inte så mycket i veckan... och JA jag tyckte att alla luktade kostigt idag - men det kanske de gjorde - det var ju på landet och ingen hade duschat på morgonen...

Jag som aldrig varit hypokondriker börjar nu hitta på precis vad som helst för att få tro att jag har början på tvillingpojkarna som kramaktigt klamrar sig fast inne i magen.

Känner mig genast lite trött (MÅSTE VARA ETT SYMPTOM) så nu måste jag vila mig i form. Låååång väntan kvar till test dag!!! (eller bara 5 dagar)

vacuum

För 9 dagar sedan stoppade jag (jaja Karsten på Ciconia) in två embryon...
Snabbt och lätt - och nu är jag i vacuum.

Fullproppad av hormoner har jag gravivitets-symptom men inga behöver komma från tvilling-pojkarna... Tvilingpojkar??? Hur vet du det??? ja men det vet jag ju inte - men för första gången stoppade jag in 2 embryon - för att iallafall ett ska stanna... Nu försöker jag sakta vänja mig vid att det kan bli 0-1-2 barn. För att vara väl förberedd om Sven utropar "TVILLINGAR - GRATTIS", så föreställer jag mig nu mentalt kaoset som uppstår när två tvilling-pojkar i 4-årsåldern leker krig... Jag ska klara det!!!!!

Men nu - Vacuum... kan inte planera framåt - kanske är jag garvid och då kan jag ju inte... Men om jag inte är gravid då kunde jag... Om det är en - hinner jag få syskon... om det är två - orkar jag? om det inte är någon kan jag gå på spinning.. om det.. om det...

GET LIFE - med barn eller utan...

Suck... det blev mig övermäktigt att skriva varje dag- besvikelsen av att det inte blir som jag vill kämpade emot...

Men nu - efter en ganska regning semester - har jag tillåtit mig att fundera på vad som händer om jag aldirg får barn... tanken har fått sippra fram lite sakta sakta.. jag har inte tänkt tanken helt ut innan jag hade en plan - snarare fick den skapas i samma hastighet som en stalaktit... med små små små droppar av tankekraft.

Jag kommer att överleva utan barn. MEN jag kommer inte att ge upp min längtan!

Stats-bolaget - nu är jag här

Förtsa dagens kaos är över...

Typisk första dag -

• hälsade på en massa människor på en massa avdelningar (kommer i håg 10% av ansiktena och 1% av namnen)
• gick vilse i korridorer
• oups vilken massa teknik som jag inte kan
• Blev genast lite ovän med IT support... inget ovanligt
• inloggningar fungerar dåligt
• inga rikskuponger, passerkort eller parkeringskort

MEN det känns bra. Sammanhållningen i gruppen verkar mycket bra. De känns innerliga och vänliga med humor. Jag tror jag kommer att trivas.

Tempot verkar lugnare än på it-bolaget - men det kan vara bra - för NÄR barn-projektet kommer igång kan det vara bra om jag är van med högt tempo - så att jag på 80% av min kapacitet är i paritet med dem...

Jag är tydligen mycket mer förvirrad och halvstressad än jag trott... för idag kom mensen 3 dagar för tidig - det betyder att jag inte kommer att hinna få ordning på mitt barnprojekt i början på juni - kroppen fattade ett exekutivt beslut åt mig :) Så nu blir det efter midsommar - bra! allt är klart och bestämt!

Nya Smala Jag är också på spåret - nytt träningskort inhandlat idag, nyttig sallad till lunch och festlig middag men ganska nyttig!!!

vacuum veckan slut

Vaccum veckan

En veckas vila i solen var både skönt men lite som en konstig parentes - kom hem igår och har liksom nästan redan glömt bort det - som veckan aldrig funnits. Har jag blivit så blasé på resandet att det inte fastnar som intryck? eller var det kanske verkligen bara en liten parentes - ett sätt att lämna it-bolaget bakom mig, ett sätt att släppa det gamla men inte alls, på något sätt, ett sätt att finnas i nuet. Det var verkligen som en liten stilla paus - jag tänkte inte på nya stats-bolaget, knappt på barn-projektet - inte mycket på livet i Stockholm... Creeeeeeeeeepy - 5 dagar utan anknytning till mitt riktiga liv.

Imorgon - NYTT LIV...
NU kommer en ny framtid - imorgon!!! För en vecka sedan vände jag blad - sista dagen på it-bolaget, där jag jobbat i nästan 7 år.
Det börjar med en hektisk vecka...

• Ny arbetsplats - statliga T (stats-bolaget).
• Som vanligt - dags att börja träna och äta mindre :) (fattar själv att det varken är nytt, unikt eller så troligt)
• Beslut om barn-prjektet - ska nästa försök bli under juni eller ska jag vänta till juli.
• Weekend med tjej-gänget - en helg i en eurpeisk cosmopol med vin och shopping!

Idag - förberedelser - nervösa eller lugna???

Av en slump hade jag en ansiktsbehandling idag - vilket verkligen behövdes... HUR GAMMAL KANMAN PLÖTSLIGT SE UT??? Jag ska aldrig mer sola - så många nya rynkor och pigment-fläckar jag hittde efter denna vecka. Kanske bara för att jag är nervös inför morgondagen - men jag vill se ung och fantstisk ut första dagen på jobbet!!!!

En jogging-tur NATURLIGTVIS - nu börjar ju mitt NYTTIGA LIV (har inte tränat på 2 månader)
Sedan kom obligatorisk shopping - som alltid, strumpbyxor - men också - ett par snygga puma-skor att ha under nästa veckas city-weekend.

Nu - fixa med kläderna - vad ska jag ha på mig imorgon. Kjol eller byxor? stövlar eller lågskor? kofta eller kavaj? det är viktigt med första intryck...

Allt dett ligger ändå på ytan - stora förändringen är ju... vad ska jag egentligen göra 5 dagar i veckan på stats-bolaget och VEM ska jag göra det med??? It-bolagets personal känns många som mina syskon och mina bästa vänner... finns sådana också i stats-bolaget???

Hinner inte skriva mer - måste prova kläder... vitt och svart? färg? kjol? uahhhhhhhhhhhhhh!!!!

...nu börjar det...

...inte Livet - men internet-livet...

Sakta sakta sakta har jag vaknat upp ur den dvala som varit mitt liv fram till för ett drygt år sedan - och kommit på att Livet är mitt att ta kontroll över...

Kontroll - över vad? Att våga ÖNSKA något jag inte vet att jag kan få... att VÅGA försöka saker jag inte vet att jag kan...

Största steget är att våga drömma om barn!

Go Get Life handlar inte bara om att skapa ett nytt liv, ett barn, det handlar om att skapa mitt liv som jag vill ha det - på alla plan!