Bjöd in ett kompis gäng på semlor. Av olika anledningar har en del av oss inte setts sedan december - och en del har ju hänt med mitt yttre sedan dess.
Så när M&A kom sa jag ganska direkt "ni har kanske hört ryktet" medans de hängde av sig... "eh vilket?" sa de - "min mage" - med tydliga hintar på den stora självsäkra bulan på magen.
OOOO så häftigt uropde de genast och grattade... och skjudsades direkt till matbordet för soppa (man måste äta mat innan semlan - duktig mamma!) och hembakt bröd.
Sen på det mest naturliga, intresserade, frågvisa sätt ville de veta alla detaljer i hur det gått till.
Jag berättade under bombardemang av frågor om mitt beslut för 2 år sedan - om mina 5 besök, om hur IVF går till, hur jag hållit på med alkoholfria viner, hur man väljer donator mm.
Jag tycker om denna uppriktiga ansats till ämnet - fråga och vilja veta allt - visa respektfull vetgirighet och inte tro att det är något pinsamt som man ska skämmas för och inte våga fråga - men ändå lämna utrymme för det mest privata att fortsätta vara privat.
Jag tror att en del i min situation kan tycka att det blir jobbigt - men jag är metodiskt lagd och tycker att det är lika bra att gå igenom alla aspkter - på en lagom nivå. Sanning men med utrymme för att behålla de detaljer jag vill ha för mig själv - och frågor som tillåter ytliga nästan undvikande svar blandat med djuplodande detaljer i nedreglering och äggplock...
Å vad glad jag blir åt mina vänner - som vågar och vill intressera sig!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar