Fritt fram!!!

Nu har tiden kommit - tiden för mig att berätta att jag är gravid. Jag har väntat på detta länge - att äntligen inte behöva bry mig om att försöka dölja att jag inte dricker och bara gila läget!!!

Men helt plötsligt känns det inte som det är så bråttom längre...

• På jobbet - nja vill hinna med att sätta lite större "märke" i organisationen innan jag berättar, samt komma på något bra sätt att berätta för mina kollegor.
• Vänner- det finns liksom någon form av ordning kom jag plötsligt på och vill inte berätta för folk i fel ordning...
• Släkt - igen finns det någon form av ordning jag vill följa

Jag tror att jag genast blivit nervös för vad jag ska säga... hur ska jag lägga fram det? till chefen - inga problem... till vänner som vet - inga problem... vänner som INTE vet däremot... det kräver lite mer tanke- jag var ju så himla säker på hur det skulle gå till innan och nu är jag osäker.

Får till och med lite hjärtklappning nu när jag tänker på det!!!!

Nu kan jag (om jag vill) vara tydlig när jag säger NEJ till saker:) som mitt veliga "nej men kanske" till nyår i Björnrike. Mina ibland ihålliga skäl till att inte vilja resa - visst handlar det om att inte orka resa längre men mer handlar det ju om att inte vilijia resa när jag ska ha barn...

Var sak har sin tid - men nu när jag KAN så inser jag att jag inte BEHÖVER berätta... (eller så fegar jag!!!)